Hockeyallsvenskan: så är serien uppbyggd och vad tabellplaceringarna ger

Hockeyallsvenskan är Sveriges näst högsta serie i ishockey och fungerar som den viktigaste länken mellan bredden i svensk klubbhockey och den högsta serien SHL. Serien har sin egen struktur för grundserie, slutspel och kval, som skiljer sig från både SHL och lägre serier. Den här artikeln går igenom hur Hockeyallsvenskan normalt är uppbyggd.

14 lag i grundserien

Hockeyallsvenskan består normalt av 14 lag. Under grundserien möter varje lag samtliga övriga lag i serien fyra gånger, vilket sammantaget ger 52 omgångar per lag innan säsongens slutspel och kvalspel tar vid. Med 14 lag och fyra inbördes möten blir grundserien lång och ger ett stort antal matcher att samla poäng på, vilket gör den till ett relativt tillförlitligt mått på lagens styrka över en hel säsong.

Poängsystemet

Liksom i SHL används trepoängssystemet i Hockeyallsvenskans grundserie. Ett lag som vinner en match i ordinarie tid får tre poäng, medan det förlorande laget får noll. Om matchen i stället avgörs i förlängning eller på straffar får det vinnande laget två poäng och det förlorande laget en poäng. Systemet är detsamma som beskrivs mer utförligt i artikeln om hur man läser en hockeytabell, och det är poängsumman efter grundseriens 52 omgångar som avgör placeringen inför slutspel och kval.

Vägen till slutspel om SHL

Grundseriens tabellplacering styr vilken väg varje lag går efter de 52 omgångarna. De bäst placerade lagen går normalt vidare till ett slutspel om att kvalificera sig för, eller direkt gå upp till, SHL. Lag som slutar lite längre ner i tabellen men ändå tillräckligt högt för att vara med i kampen om en plats i SHL, spelar i stället en förberedande slutspelsserie innan de eventuellt möter de högst rankade lagen.

Strukturen kan sammanfattas i tre huvudspår utifrån var laget hamnar i grundserien:

• Lagen högst upp i tabellen går direkt in i den avgörande slutspelsomgången om plats i SHL.
• Lag i mitten av det övre skiktet spelar en förberedande slutspelsomgång för att först kvalificera sig till den avgörande omgången.
• Lagen längst ner i tabellen undviker slutspel om uppflyttning helt och riskerar i stället att hamna i kvalspel om att stanna kvar i serien.

Exakt hur många lag som är med i varje spår, hur många matcher de olika slutspelsserierna omfattar, och hur mötet med SHL till slut är upplagt fastställs av Svenska Ishockeyförbundet inför varje säsong. Den som vill veta exakt format för en given säsong bör därför utgå från förbundets aktuella tävlingsbestämmelser snarare än tidigare säsongers upplägg.

Kval mot Hockeyettan

I den andra änden av tabellen väntar en annan typ av slutspel för de sämst placerade lagen. De lag som hamnar längst ner i grundserien spelar normalt ett kvalspel mot lag som tagit sig fram från Hockeyettan, Sveriges tredje högsta serie. Kvalet avgör vilka lag som får spela i Hockeyallsvenskan kommande säsong och vilka som i stället får spela i Hockeyettan, vilket gör att rörligheten mellan serierna går åt båda hållen varje säsong, inte bara uppåt mot SHL.

Fyra möten mellan varje lagpar

Att varje lag möter alla övriga lag fyra gånger, i stället för till exempel två gånger som i en enklare seriemodell, gör Hockeyallsvenskan ovanligt omfattande jämfört med många andra europeiska hockeyserier. Fördelen med upplägget är att slumpen får mindre utrymme att påverka slutresultatet, eftersom ett enstaka dåligt spelat möte mellan två lag kan vägas upp av tre andra inbördes matcher under säsongen. Nackdelen är att grundserien blir lång, vilket ställer höga krav på truppbredd och på att klubbarna kan hantera skador och belastning över en säsong som sträcker sig över många månader.

Fyra möten mellan samma lagpar innebär också att varje lag normalt spelar både hemma och borta minst två gånger mot varje motståndare, vilket jämnar ut eventuella fördelar av hemmaplan över säsongen som helhet.

När säsongen spelas

Hockeyallsvenskans säsong följer i stora drag samma kalender som övrig svensk elitseriehockey, med start på hösten, ungefär i september, och avslutning på våren när slutspel och kval är färdigspelade, ofta någon gång i mars eller april. De exakta datumen varierar från säsong till säsong beroende på hur speldagarna läggs upp och hur långt lagen tar sig i sina respektive slutspel, men grundmönstret med en säsong som sträcker sig över höst, vinter och tidig vår är återkommande.

Skillnader i förutsättningar mot SHL

Hockeyallsvenskan och SHL skiljer sig åt på flera sätt utöver den sportsliga nivån. Som näst högsta serie har Hockeyallsvenskan generellt sett mindre publikintresse och mindre medieutrymme än SHL, vilket i allmänhet återspeglas i skillnader i de ekonomiska förutsättningar klubbarna verkar under. Den skillnaden är en del av varför uppflyttning till SHL ofta beskrivs som ett stort steg för en klubb, inte bara sportsligt utan även organisatoriskt, eftersom kraven som ställs på till exempel arenastandard och administration kan skilja sig mellan serierna.

Tabellplaceringens betydelse genom säsongen

Sammantaget betyder tabellplaceringen i Hockeyallsvenskan mer än bara vem som slutar etta. Var i tabellen ett lag befinner sig efter grundseriens 52 omgångar avgör om laget får chansen att kämpa om en plats i SHL, om laget först måste ta sig igenom en förberedande slutspelsomgång, eller om laget i stället riskerar att hamna i kvalspel mot Hockeyettan. Den bredden i vad en enda tabellplacering kan innebära är en del av vad som gör grundseriens 52 omgångar spännande att följa ända in på upploppet, eftersom både toppen och botten av tabellen har mycket att spela för.