Räddningsprocent och GAA: så räknas målvakternas statistik

Målvaktsstatistik kan verka enkel vid första anblicken, men begrepp som räddningsprocent och GAA bygger på definitioner som är värda att förstå i detalj för att kunna tolka siffrorna rätt. Den här artikeln går igenom hur de två vanligaste måtten räknas fram, vad som räknas in och inte, och varför de ibland kan peka åt olika håll.

Vad räknas som ett skott på mål

Innan man kan förstå räddningsprocent behöver man förstå skillnaden mellan ett skott och ett skott på mål. Alla skott som avlossas mot en spelplan räknas inte lika i statistiken:

• Ett skott på mål är ett skott som hade gått in om målvakten inte varit där, alltså ett skott riktat innanför ramen.
• Ett blockerat skott stoppas av en medspelare eller motståndare innan det når fram till målvakten, och räknas inte som ett skott på mål.
• Ett missat skott går utanför mål helt, över ribban eller vid sidan om, och räknas inte heller som ett skott på mål.

Det är alltså bara skott på mål, i den snäva betydelsen, som ligger till grund för en målvakts räddningsprocent. Ett lag kan avlossa många skott totalt under en match utan att särskilt många av dem räknas som skott på mål, vilket är viktigt att hålla i minnet när man jämför skottstatistik mellan matcher.

Räddningsprocent

Räddningsprocenten visar hur stor andel av skotten på mål som en målvakt räddar. Formeln är enkel:

Räddningsprocent = antal räddningar / antal skott på mål

Resultatet skrivs vanligtvis som ett decimaltal med tre decimaler, till exempel 0,920, men uttrycks ibland också i procentform, som 92,0 procent. Båda skrivsätten beskriver samma sak. Ju högre andel, desto större del av skotten på mål stoppade målvakten.

Skott på mål	Räddningar	Insläppta mål	Räddningsprocent
25	23	2	0,920
30	27	3	0,900
20	19	1	0,950

Skillnaden mellan enstaka procentenheter kan verka liten på papperet, men eftersom en match ofta bara innehåller mellan 20 och 35 skott på mål kan varje enskild räddning eller insläppt mål påverka räddningsprocenten mätbart.

GAA: insläppta mål per 60 minuter

GAA, en förkortning som brukar återges som “insläppta mål per match” eller mer exakt insläppta mål per 60 minuters speltid, mäter i stället det absoluta antalet mål en målvakt släpper in, justerat för hur mycket tid målvakten faktiskt spelat. Formeln ser ut så här:

GAA = (insläppta mål × 60) / antal spelade minuter

Justeringen för speltid gör att måttet går att jämföra mellan målvakter som spelat olika mycket, till exempel en förstemålvakt som spelat nästan hela säsongen och en reserv som bara spelat enstaka matcher.

Räkneexempel

Ta en målvakt som under en period släppt in 20 mål på totalt 600 spelade minuter. Räkningen blir då:

GAA = (20 × 60) / 600 = 1200 / 600 = 2,0

Målvakten i exemplet har alltså en GAA på 2,0, vilket innebär att målvakten i genomsnitt släppt in två mål per 60 minuters speltid under den aktuella perioden. Ett lägre GAA-tal betyder färre insläppta mål per matchlängd och räknas normalt som starkare, medan ett högre tal betyder fler insläppta mål i genomsnitt.

Varför måtten kan peka åt olika håll

Räddningsprocent och GAA mäter delvis olika saker, och det gör att de ibland ger olika bilder av samma målvakt. En målvakt som spelar bakom ett lag som släpper fram många skott kan ha en hög räddningsprocent, eftersom målvakten helt enkelt får fler tillfällen att visa sin förmåga, men samtidigt ett förhöjt GAA-tal eftersom fler skott totalt sett också brukar innebära fler insläppta mål över tid. Omvänt kan en målvakt bakom ett lag som spelar mycket defensivt och begränsar antalet skott ha ett lågt GAA-tal utan att räddningsprocenten nödvändigtvis är särskilt hög.

Av det skälet brukar de två måtten användas tillsammans snarare än var för sig, och ofta i kombination med lagets övergripande försvarsspel, för att ge en mer rättvis bild av en målvaktsinsats.

Hållna nollor

Ett annat vanligt begrepp i målvaktsstatistiken är hållen nolla, det vill säga en match där målvakten spelat hela matchen utan att släppa in ett enda mål. Hållna nollor räknas som en egen statistikpost och används ofta som ett enkelt, om än trubbigt, mått på hur många gånger en målvakt lyckats hålla nollan helt ren under en säsong.

Särbehandling av tom bur och straffmål

Två situationer hanteras särskilt i statistiken. Mål som görs i tom bur, när det anfallande laget bytt ut sin egen målvakt mot en extra utespelare, räknas inte mot den försvarande målvaktens personliga statistik, eftersom målvakten då redan är utbytt. Mål gjorda på straffar under den ordinarie matchens straffavgörande räknas inte heller in i räddningsprocent och GAA på samma sätt som mål under ordinarie spel, eftersom straffar statistikförs separat i de flesta system.

Användning i NHL och SHL

Både NHL och SHL använder räddningsprocent och GAA som standardmått för målvakter, och begreppen fungerar i grunden likadant i båda ligorna eftersom definitionerna av skott på mål, räddningar och insläppta mål är gemensamma inom sporten. Vad som kan skilja mellan ligorna är statistiktjänsternas presentation, exempelvis hur många decimaler som visas eller om måtten bryts ner ytterligare, till exempel uppdelat på powerplay och boxplay, men själva grundformlerna är desamma oavsett vilken liga statistiken hämtas från.